Börja börjar började har börjat

Jag kan inte hitta mina arbertskor.

Nu ska jag egentligen börja att måla igen. Fantastisk! Jag har saknad min ateljee, mitt eget rum, när jag kan sitta titta och hitta. I lugn och ro.

De flestä har jag förstås saknad de ändlösa möjliheter som målningen erbjudar.

(Jag har varit på ruotsinlaiva, kanske därför skriver jag på pakkoruotsi. Ursäkta.)

Jag hade en "sabbatspaus" för fem månaden. Jag behovde vilan efter min jättejättejättestor uttställningen. Och dessutom hade alla mina pengarna försvunnit. Så hyrde jag min ateljee ut. Nu ska jag flytta tillbaka.

Titta nu, det finns verkligen ingentig i min ateljee. De ända målningar kan man hitta på golvet:


Tråkiga färjerna

Den här ser faktiskt kiva ut, tyvärr kan jag inte sälja det.


Min rosa jacka är här i korridor igen!

Nödvändighet: varasto. Alla mina arbetssaker har varit här.

Teckningar ligger här i bra ordning.

Nu en reklam och en liten önska på finska:
Rakennusmuovi odottelee pääsyään lattian suojaksi. Tätä ihanaa paksua, 3m leveää muovia löytyi Oulunkylän K-raudasta - heei, antakaa mulle mainosrahaa, tai ainakin sponssipensseleitä! Mitä tämäkin on, että muotibloggareille kyllä lähetään vaatteet ja meikit ja kengät ja laukut kotiin ja vielä palkkaakin maksetaan. Miksi en ole kysynyt Kymin Palokärjeltä  Lascault´ta Maimerilta tai Spectrumilta enkä edes Malmin eríkoishöyläämösta, tyhmä tyhmä! Mutta nyt kun luitte tämän: lähettäkää kaikkea!

Sådant ser det nu ut, mycket bättre! Alla färgerna har hittat egna platserna. På morgon ska jag äntligen måla!

Tonåringen har kommit hemma. Hon hälsar "Nej! Inte på svenska! Aldrig i livet! Du är så dum. Tror du att inga människa ska läsa  dina skrivningarna igen?"(Kanske om jag lovar inte använda pakkoruotsi igen? Men det finns ju många andra språk, min favoriter är estoniska och hebreiska, och jag har even studerat litet kikuju och den gamla grekiska.)